Informationssida om dokumentation i hemtjänstenSenast uppdaterad: januari 2026
G
Genomförandeplan.se
Kunskapsstöd om genomförandeplaner i hemtjänsten
Mossa och torkat blad på skogsmark
Kunskapsstöd · Hemtjänst

Genomförandeplan i hemtjänsten

Genomförandeplanen är ett centralt arbetsredskap i hemtjänsten. Den beskriver hur beviljade insatser ska genomföras, på vilket sätt den enskilde vill ha sin hjälp och när insatserna ska utföras i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL), Socialstyrelsens föreskrifter och arbetssättet IBIC.

Lagrum
SoL 11 kap. 5 och 6 §§
Arbetssätt
IBIC (Individens behov i centrum)
Uppföljning
Minst var 6:e månad
1

Syfte och regelverk

Syftet med en genomförandeplan är att säkerställa att varje person som får hemtjänst har en aktuell och individanpassad plan för hur insatserna ska utföras. Planen ska följas upp regelbundet och stödja personalen i att arbeta behovs- och målorienterat enligt IBIC.

Genomförandeplanen ska utformas i enlighet med:

  • Socialtjänstlagen (SoL), 11 kap. 5 och 6 §§
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation
  • Gällande avtal med aktuell kommun
  • Arbetssättet IBIC - Individens behov i centrum
Information
Dokumentation är ett arbetsredskap
Genomförandeplanen är central för att personalen rättssäkert ska kunna tillgodose den enskildes behov. Den sociala dokumentationen ska spegla insatserna i planen och följa måluppfyllelsen.
2

Upprättande av plan

  • Planen ska upprättas inom 14 dagar från biståndsbeslut.
  • Den enskilde och, om det är aktuellt, närstående eller god man ska alltid erbjudas att delta.
  • Genomförandeplanen dokumenteras i verksamhetssystemet.
  • Det ska framgå vilka som deltagit vid upprättandet och vilka önskemål den enskilde har lyft.
Tips i praktiken
Skriv nära mötet
Dokumentation som sker nära kunden - samma dag som besöket - blir mer korrekt och individanpassad.
Mötesplats Kupan Södermalm - café med dukade bord, lampor och tavlor
Mötesplats Kupan Södermalm - en plats där samtal och planering kan ske nära den enskilde.
3

Vad ska planen innehålla

En komplett genomförandeplan innehåller minst följande delar:

  • Övergripande mål för insatserna
  • Eventuella individuella delmål
  • Den enskildes önskemål och delaktighet i planeringen
  • När (tid på dygnet och veckodag) insatserna ska utföras
  • Hur insatserna ska utföras - steg för steg
  • Planerat datum för uppföljning (minst var 6:e månad)
4

IBIC - behovsområden och språk

IBIC står för Individens behov i centrum och är Socialstyrelsens rekommenderade arbetssätt för att beskriva, bedöma och följa upp behov. Grundprinciperna är:

  • Utgå från behovsområden - exempelvis personlig omvårdnad, måltider och socialt umgänge.
  • Beskriv vad personen kan själv, vad personen behöver stöd med och hur stödet ska ges.
  • Använd neutralt, respektfullt språk och undvik värderingar.
  • Formulera mål som är kopplade till aktivitet och delaktighet - inte bara till själva insatsen.
Information
Språket spelar roll
Ett vanligt kvalitetsproblem är att planer skrivs under tidspress, ibland av personal vars starkaste språk inte är svenska. Att arbeta med IBIC:s struktur och neutrala språk kräver övning, tydliga rutiner och återkommande stöd från kollegor och chef.
5

Exempel på formuleringar

En genomförandeplan blir användbar när formuleringarna är konkreta, personcentrerade och värderingsfria enligt IBIC. På exempelsidan finns två utarbetade exempel per behovsområde – från personlig omvårdnad och måltider till trygghet och kommunikation – tillsammans med en kort "skriv inte så här / skriv så här"-kontrast för varje område.

Läs vidare

Genomförandeplan – exempel på formuleringar enligt IBIC

Konkreta exempel för behov, mål och genomförande – sju behovsområden, fjorton exempel.

Till exempelsidan →
6

Uppföljning och revidering

  • Uppföljning ska ske minst var sjätte månad, eller tidigare vid förändrat hjälpbehov.
  • Uppföljningen sker tillsammans med den enskilde och vid behov med närstående eller god man.
  • Vid uppföljningen granskas:
    • Om insatserna utförs enligt planen
    • Om målen är relevanta eller behöver revideras
    • Om nya behov eller önskemål framkommit
  • Resultatet dokumenteras i journalen och en reviderad plan upprättas vid behov.
7

Egenkontroll och kvalitet

För att säkerställa kvalitet i dokumentationen genomförs regelbundna egenkontroller. En vanlig rutin är att varje månad granska tio slumpmässigt utvalda genomförandeplaner och sociala journaler. Bedömningen sker bland annat utifrån:

  • Är planen upprättad inom 14 dagar från beslut?
  • Framgår vilka som deltagit vid upprättandet?
  • Framgår mål och delmål för insatserna?
  • Framgår den enskildes önskemål och delaktighet?
  • Är planen tydlig så att även vikarier kan utföra insatsen korrekt?
  • Framgår när insatserna ska utföras (dag/tid)?
  • Finns uppföljningsdatum?
  • Sker löpande dokumentation i social journal minst en gång per månad?
  • Är dokumentationen respektfull, värderingsfri och väsentlig?

Resultatet analyseras av verksamhetschef och identifierade brister leder till åtgärder som revidering av plan, kompetensutveckling i dokumentation eller återkoppling till berörd personal.

8

Stöd och digitala verktyg

Många kommuner och utförare arbetar med att höja kvaliteten i dokumentationen genom utbildning, tydliga rutiner och digitala stöd. Ett exempel på ett AI-baserat verktyg utvecklat för svensk hemtjänst är Teyze, som hjälper personal att skapa och hålla genomförandeplaner aktuella enligt IBIC.

Utkast från anteckningar eller röstinput

Personalen kan diktera eller skriva korta anteckningar och få ett strukturerat utkast på god svenska - oavsett vem som dokumenterar. Läs mer på teyze.se.

Speglar kundens egna ord och mål

Planen blir individanpassad i stället för ett generiskt formulär.

Fungerar nära kunden

Dokumentation i mobilen, surfplattan eller datorn - inte timmar efteråt. Se exempel på teyze.se.

Anpassat för svenska krav

GDPR-säkert och anpassat för hemtjänstens regelverk, inklusive möjlighet att anonymisera dokument med ett knapptryck.

Information
Att utvärdera digitalt stöd
Innan ett verktyg införs i verksamheten är det viktigt att kontrollera personuppgiftshantering, möjligheten att anpassa mallar efter kommunens krav och hur verktyget stödjer IBIC. Mer information om ett sådant verktyg finns på teyze.se.
9

Vanliga problem och svårigheter

Trots tydliga regelverk och riktlinjer uppstår återkommande svårigheter i praktiken. Att vara medveten om dessa problem är ett första steg för att förebygga dem och höja kvaliteten i dokumentationen.

Planen blir en arbetsbeskrivning snarare än en personcentrerad plan
Det är vanligt att genomförandeplaner formuleras som generella arbetsinstruktioner - till exempel "hjälpa med städning" - istället för att utgå från den enskildes behov, önskemål och mål. Arbetsbeskrivningar säger inget om hur personen vill ha hjälpen utförd och ger inte underlag för en meningsfull uppföljning. Risken är att planen blir utbytbar och inte speglar individens unika situation.
Svårt att hinna inom 14 dagar
Tidsbrist i vardagen gör att planer inte alltid upprättas i tid. Personalen har ofta ett högt arbetstempo med många besök per dag och begränsad tid för administration. När dokumentationen skjuts på framtiden riskerar den att bli summarisk och mindre kvalitativ. Att arbeta nära kunden - exempelvis diktera eller färdigställa planen direkt efter samtalet - kan avsevärt minska tidsåtgången.
Kunden vill inte ha alla beviljade insatser
Många gånger vill inte kunderna ha alla insatser som beviljats. Det kan bero på att den enskilde känner oro för att framstå som krävande, att hjälpbehovet inte upplevs lika stort som vid biståndsbedömningen, eller att relationen till den nya personalen ännu inte är etablerad. Det är viktigt att ändå dokumentera samtalet och den enskildes önskemål, eftersom avvikelser från beviljade insatser ska hanteras i dialog med biståndshandläggare och inte bara utebli utan kommunikation.
Planen hänvisar inte till rätt beslut
Ett vanligt kvalitetsbrist är att genomförandeplanen saknar koppling till det aktuella biståndsbeslutet, eller att den hänvisar till ett föråldrat beslut som inte längre är giltigt. Ibland ingår insatser i planen som inte finns med i beslutet, eller så omfattar planen inte alla beviljade insatser. Detta skapar rättslig osäkerhet och försvårar uppföljningen. Varje plan ska alltid innehålla en tydlig hänvisning till datum och ärendenummer för det biståndsbeslut som ligger till grund.
Svårt att formulera sig på ett personcentrerat och värderingsfritt språk
Att skriva en genomförandeplan som är tydlig för personalen samtidigt som den respekterar den enskilde kräver både tid och språklig kompetens. Det är lätt hänt att formuleringar blir värderande, negativt laddade eller otydliga - särskilt när dokumentationen sker under tidspress eller av personal som har svenska som andra språk. Att använda IBIC:s struktur och neutralt språk underlättar, men kräver övning och stöd från kollegor, chef och tydliga rutiner.
Tips i praktiken
Tips: Arbeta systematiskt med återkommande problem
Genom att månadsvis granska ett urval av planer kan verksamheten identifiera vilka problem som återkommer och rikta kompetensutveckling eller rutiner dit behovet är som störst.
10

Vanliga frågor

När ska genomförandeplanen vara klar?
Senast 14 dagar efter biståndsbeslutet. Planen upprättas tillsammans med den enskilde och dokumenteras i verksamhetssystemet.
Hur ofta ska planen följas upp?
Minst var sjätte månad, eller tidigare om behoven förändras.
Vad är skillnaden mellan biståndsbeslut och genomförandeplan?
Biståndsbeslutet anger vad personen beviljats. Genomförandeplanen beskriver hur insatserna ska utföras i praktiken.
Får AI användas för att skriva genomförandeplaner?
Ja, förutsatt att verktyget hanterar personuppgifter enligt GDPR och att personalen kvalitetssäkrar texten. Verktyg som Teyze är utvecklade specifikt för svensk hemtjänst och IBIC.
11

Fördjupning - artiklar

Kommentarer

Kommentarer

Laddar kommentarer...