Social journal och genomförandeplan – vad är skillnaden?
Social dokumentation i hemtjänsten består av flera delar. De två viktigaste är genomförandeplanen och den sociala journalen. De hänger ihop men fyller helt olika funktioner – och blandas ofta ihop i praktiken.
Två dokument, två syften
Genomförandeplanen beskriver hur beviljade insatser ska utföras hos den enskilde. Det är ett framåtsyftande arbetsredskap som upprättas tillsammans med personen och som all personal, inklusive vikarier, ska följa. Den ska finnas på plats inom två veckor efter att insatsen har startat och följas upp minst var sjätte månad – eller genast när något förändras.
Den sociala journalen är en löpande dokumentation av händelser som har betydelse för insatsen: avvikelser, förändringar i behov, viktiga samtal, kontakter med anhöriga eller hälso- och sjukvård. Journalen är bakåtblickande – den beskriver vad som faktiskt har hänt.
Enkelt uttryckt: planen säger vad ni ska göra, journalen berättar vad ni har gjort och vad ni har sett.
Vad hör hemma var?
- Behov, mål och hur insatsen ska utföras
- Personens delaktighet och önskemål
- Rutiner: tider, hjälpmedel, hur stödet ges
- När planen ska följas upp
- Avvikelser från planen – och varför
- Fall, oro, förändringar i mående eller behov
- Viktiga samtal med den enskilde eller anhöriga
- Kontakter med biståndshandläggare eller vården
Hur ofta ska det dokumenteras?
Det finns ingen fast siffra för hur många journalanteckningar per vecka som krävs. Socialstyrelsens föreskrifter är tydliga med principen: dokumentation ska ske utan dröjsmål när något av betydelse för insatsen inträffar. I praktiken innebär det att en rutinmässig hemtjänsttimme utan avvikelser inte behöver en egen anteckning – men en fallhändelse, ett avböjt besök eller ett samtal om oro ska in i journalen samma arbetspass.
Genomförandeplanen ska ses över minst var sjätte månad, men också direkt när behoven förändras. Om ni upprepade gånger noterar samma avvikelse i journalen är det ofta en signal om att planen behöver uppdateras.
Vanliga misstag att undvika
- Att journalföra det som borde stå i planen. Att skriva "Anna vill ha dusch på fredagar" i varje anteckning är ett tecken på att rutinen ska in i genomförandeplanen istället.
- Att skriva värderande om personen. "Krävande", "ovillig", "vägrar" – ersätt med vad som faktiskt hände och vad personen sa.
- Att bara dokumentera avvikelser. Även positiva förändringar – att någon börjat delta mer, klarar mer själv – hör hemma i journalen och kan påverka planen.
- Att inte återkoppla journal till plan. Journalen ska läsas vid uppföljningen. Sker inte det tappar båda dokumenten sitt värde.
- Att dokumentera hälso- och sjukvård i den sociala journalen.HSL-dokumentation hör hemma i patientjournalen, inte hos hemtjänsten.
- Socialstyrelsen. Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (SOSFS 2014:5, senaste utgåvan).
- Socialstyrelsen. Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).
- Socialstyrelsen. Individens behov i centrum (IBIC) – vägledning.