LSS genomförandeplan – krav, innehåll och exempel
En genomförandeplan enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) beskriver hur en beviljad insats ska genomföras i praktiken – utifrån den enskildes egna mål, önskemål och rätt att leva som andra. Den skiljer sig på flera sätt från en plan enligt Socialtjänstlagen (SoL) och ställer högre krav på delaktighet och individanpassning.
Skillnaden mellan LSS och SoL
LSS är en rättighetslag. Den som tillhör någon av lagens tre personkretsar har rätt till insatser som ger goda levnadsvillkor, självbestämmande och full delaktighet i samhället. SoL bygger istället på skäliga levnadsvillkor och en bredare behovsbedömning. Det påverkar hur genomförandeplanen ska skrivas.
- Målbild: LSS-planen ska spegla ett liv som andra – arbete, fritid, relationer. SoL-planen fokuserar på att tillgodose grundläggande behov.
- Delaktighet: LSS förutsätter att den enskilde (eller företrädare) är aktiv medskapare av planen, inte enbart informerad.
- Kontinuitet: LSS-insatser är ofta långvariga – planen ska stödja utveckling över tid, inte bara akuta insatser.
- Uppföljning: Minst årligen enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:5), och alltid vid förändrade behov.
Vad ska en LSS-genomförandeplan innehålla?
- Vilken insats planen avser (t.ex. daglig verksamhet, bostad med särskild service, personlig assistans, korttidsvistelse).
- Övergripande mål med insatsen och den enskildes egna delmål.
- Hur den enskilde varit delaktig i upprättandet.
- Vem eller vilka som deltagit (den enskilde, företrädare, god man, personal).
- Hur, när och av vem insatserna ska utföras.
- Önskemål, vanor och intressen som personalen ska ta hänsyn till.
- Planerat datum för uppföljning.
Exempel: mål och aktiviteter enligt LSS
Daglig verksamhet
Mål: Anders vill utveckla sina färdigheter i café-arbete och känna sig som en del av arbetsgemenskapen.
Genomförande: Anders arbetar tre dagar i veckan på caféet. Personalen introducerar en ny arbetsuppgift per månad och stöttar Anders i sociala kontakter med kollegor och gäster. Uppföljning av trivsel varje månad.
Bostad med särskild service
Mål: Sara ska kunna sköta sitt hem så självständigt som möjligt och ha en aktiv fritid.
Genomförande: Personalen stöttar Sara med bildstöd i städ- och matlagningsrutiner. Sara väljer själv aktivitet på fredagskvällar; personal följer med vid behov. Kommunikation sker via samtal och bildkort.
Personlig assistans
Mål: Johan ska kunna studera på folkhögskola och delta i föreningslivet.
Genomförande: Assistenter följer med till skola, träningar och möten. Johan styr själv arbetsledningen av sina assistenter och schemaläggning görs i dialog varje vecka.
Korttidsvistelse
Mål: Elin ska få miljöombyte, rekreation och möjlighet till nya sociala kontakter.
Genomförande: En helg i månaden på korttidshemmet. Personalen erbjuder utflykter utifrån Elins intresse för djur och natur. Föräldrarna informeras med bilder efter varje vistelse.
Vanliga misstag att undvika
- Att skriva planen om personen istället för med personen.
- Att formulera mål som är personalens rutiner snarare än den enskildes önskemål.
- Att blanda in beslutsformuleringar från SoL som ”skäliga” behov – LSS talar om goda levnadsvillkor.
- Att glömma bort intressen, vanor och relationer – de är centrala i LSS.
- Att inte revidera planen när mål uppnås eller livssituationen förändras.
Kort sagt
En LSS-genomförandeplan är mer än ett administrativt dokument. Den är ett verktyg för att omsätta lagens intention – ett liv som andra – i konkreta insatser, aktiviteter och mål som den enskilde själv står bakom.